Två segrar blev det i helgen, två enkla faktiskt! Efter 8-2 i första matchen mot Jönköping kände vi oss riktigt säkra på att det skulle gå vägen. Jönköping var nämligen då bara 1 poäng före oss, och de hade serieledande Kalmar i sista matchen! Kalmar, som var tvugna att ta poäng i sista matchen för att vara helt säkra på att vinna serien. Inför matchen fanns det inte på världskartan att Kalmar skulle göra nåt annat än det vi gjorde på förmiddagen: nämligen köra över Jönköping.

Men.. Pang, bom, tjoff, en trekvart in i lagmatchen stod det 6-0 till Jönköping, och i praktiken avgjort. Vad fasen hjälpte det då att vi avfärdade avhängda Dänningelanda med 8-1? Jo, det hjälpte faktiskt lite, vi räddade ju trots allt oss till ett kval. Spännande kunde det dock ha varit, eftersom Laholm, bakom oss, men på samma poäng, gjorde ett sista ryck, och vann båda sina matcher i sitt sammandrag, och slutade endast 4 matchers skillnad bakom oss. Men de åkte ur, Jönköping håller sig kvar efter Kalmars makalösa genomklappning, och vi får kvala. Jävla Kalmar.

Pingissäsongen därmed ofrivilligt förlängd med en vecka. Förhoppningsvis, det vill säga, om det löser sig med jobb och annat. Har inte en susning om kapaciteten på lagen vi får möta heller, kan ju bli ruskigt ovisst hur som helst. Hade lite hoppats på att kunna lägga racket på hyllan ett par veckor och köra löpning fullt ut, men detta får gå också!

Idag blir det hursomhelst pingisfritt, frukost lagom nu vid 3-tiden, sen ut och springa lite intervaller! ;)

På lördag är det dags för seriespel i pingisen igen, skoj! Avrapporteringen av förra seriesammandraget uteblev till viss del pga Thailand, men vad behöver man veta? Vi mosade hem två segrar komfortabelt? =) Dags för fyra nya pinnar i Lidhult på lördags! 

Trots massa erbjudanden om ping-pong-show i Thailand, så blev det inte så mycket pingisträning under de tre veckorna. Har dock tränat ett pass nu i veckan, och blir ett till ikväll, så det ska nog gå bra ändå. Dessutom har Lidhults starke man, Kekke, lyckats skaka fram ett nyförvärv inför lördagens två matcher! I form av en dansk! Ingen i klubben verkar ha sett honom spela, men han finns på youtube, så då måste man väl vara bra? ;)

Tanken var att jag skulle fixa fram så att dansken skulle få en lånelägenhet att övernatta i från fredag till lördag, men den var tyvärr upptagen under helgen. Detta får till följd att dansken ska krascha på vår soffa på fredag. Han dyker upp redan vid 19, så antar att jag och Erika nu får stå som någon slags värd för både "aftensmad" och "morgenmad", så frågan är nu: Vad äter en dansk? Två  wienerbröd och en Tuborg till kvällsmat och ett storpack pölse till frulle?

Viktigaste först, Thailand: Avresa på söndag klockan 15.30 från Kastrup. Eftersom Erika vägrar åka tåg hela vägen har hon tvingat sin syster ;) att köra oss till Malmö och sen tar vi tåget över sundet. Flyg från Kastrup till Doha i Qatar, byte och paus innan vidare flyg till Bangkok och där byte igen till nytt flyg mot Phuket.

Packa: Gör jag på söndag innan avresan. Packningen kommer bestå av ungefär pass, lite baht, tandborste, solglasögon och badbyxor. Resten köpes på plats med den medhavda bahten, i sann SällskapsreseBerra-anda! ;)

Pingis: Seriesammandrag i Kalmar på lördag. Kalmar... andra jävla sidan Sverige, och Rv 25 som enda resvägsalternativ. Som tur var så kör Hue och inte Leif, så risken finns att vi faktiskt kommer komma fram i tid, även om vi inte kör okristligt tidigt. Har tränat två pass pingis den här veckan, och blir ett lättare imorgon förmiddag också, så formen kommer det inte kunna klagas på!

Semester: Ja, just det! Det har jag ju! I tre och en halv vecka från och med för tre timmar sedan! Snart drar firma miffot och skönheten till värmen!

Fick förresten nytt förslag på ny tunn bok av herr Norberg idag:

"Bäst när det gäller" - av Helena Ekholm f.d Jonson. 

Och syrran, du får nog försöka igen, tror du missförstod det hela lite.. Men lovar att du kommer få fler besök än övrig långdistanssläkt så att jag kan förklara lite bättre ;)

Nu ska jag fira in semesterstarten med lasange och en kall!

Halmstadpolisens årliga julcup i innebandy gick av stapeln igår! En fantastiskt rolig tillställning, med lagom blandning allvar och skoj. För egen del så har jag bytt avdelning/enhet/sektion under året som gått, och därmed också då fått byta lag och jag fick i år därför representera El Kå Se. Efter att kollega Sjölander dragit på sig en muskelbristning och kollega Bergman prioriterat rinkbandy så var vi till slut endast tre tappra LKC:are på plan i första matchen. Vi höll dock uppe spelet med bravur, men höll ändå inte riktigt hela vägen, utan det blev respass i gruppspelet på målskillnad, där vi hade släppt in ett mål för mycket. Jag vet vilket mål det var! Jag vet vem syndabocken var, men ska inte hänga ut honom här. Ni kommer märka det på att jag inte kommer prata med honom under det kommande året. Ja e inte bitter...! Tur att jag var med och vann den efterföljande julfesten iaf ;)

Skrev om att jag känt av en hälsena för ett tag sen. Det satt i ett par dagar, men sen försvann det. I torsdags var det dags för pingisspel igen, och när jag värmde upp genom att springa ungefär 100 meter i lugnt tempo kom skiten tillbaka. Kunde träna utan problem, och även spela fotboll efter pingisen utan att känna av något, men så fort det går tillbaka till lunkande, monoton löpning så kommer det tillbaka! Har inte varit läge att springa på ett par dagar, och kommer inte bli av förrän tidigast tisdag igen pga massa jobb, så det får bli vila från all löpning under tiden och hoppas att det känns bättre sen.

Novembers träning bestod av mycket pingis faktiskt, vilket ju är kul! Gynnar kanske inte riktigt min satsning mot Stockholm marathon, men det är ju lååångt kvar till maran. 25 veckor exakt idag närmare bestämt. Ren löpträning blev det 7 pass av, sammanlagt 65 km. Inte i närheten av 100 km med andra ord.. Har väl inget bra att skylla på egentligen, så får skylla på att det är kallt ute och att jag har jobbat mycket! Och dagtid sista veckan.. Huga! Beundrar er som klarar av att jobba dagtid måndag-fredag och lyckas hinna och orka med att träna på kvällarna! Jag måste vara allergis mot att gå upp tidigt, kan man få det konstaterat som någon form av handikapp? Nä, tacka vet jag kvällsjobb, sova till 10, käka, träna och sen vara pigg och utsövd när man går till jobbet! =) Kommer säkerligen en tid när det inte kommer funka att jobba så, men just nu mår jag bäst och trivs bäst med det, så kommer fortsätta med det så länge jag kan!

Nu blir det lördagsmys, fredagsvarianten sabbade gårdagens julfest...

Här kommer en liten betygsammanställning över Lidhults Goifs insatser i samband med gårdagens seriesammandrag. 

Lagledare Leifs förmåga att komma i tid: Betyg: -

Usel! I lördags kväll insåg jag och Pelle att vi kanske skulle åka lite tidigare pga förmodat snöfall i Småland. Därför skickade jag iväg ett sms till Leif sent på kvällen och skrev att vi var redo att åka tidigare om det funkade för honom. Inget svar. Inget svar på morgonen heller. Gick ner och väntade vid utsatt plats och på utsatt tid. Ingen Leif. 10 minuter efter att han skulle ha kommit, vid ca klockan 7, ringde jag upp honom. Han hade givetvis försovit sig och nyss klivit upp. Härligt, med tanke på att han 15 minuters körning hem till mig. En halvtimme efter utsatt tid dök han upp.

Bilresan till Vetlanda: Betyg +

Räddas från ett rejält minus endast pga att jag fick sitta fram. Betyget hade kunnat gå upp något om Leif hade haft en ordentlig bil med lite värme i. Men nej, tvärtom, istället fungerade endast kalluften vid fötterna, så tårna var isbitar när vi väl kom fram. 3 timmar skräckresa på snömoddiga vägar med halvt igenimmade rutor i Leifs 18 år gamla 440. 

Uppvärmning: Betyg: -

25 minuter efter det att vi skulle ha börjat ramlade vi in i den iskalla hallen. 2 minuters inslagning fick vi innan de något otåliga domarna ville att vi skulle köra igång matchen. 

Hallen: Betyg: ++

Påminner kraftigt om gamla pingishallen i Halmstads sporthall, med lågt i tak och skönt ljud i bollträffen, vilket jag gillade skarpt! Golvet helt ok. Det som raserar betyget kopiöst var de vita väggarna. Vita väggar = gula bollar. Det ger en liten fritidsgårdskänsla över det hela. Sen att det var svinkallt i hallen och halvtrånga hagar gör ju inte saken bättre.

Matchresultaten: Betyg +

Två nya lagmatchs-förluster kan inte ge godkänt. Vi plockade dock 4 matcher mot Jönköping och tre mot Lindsdal, utan vår etta Hue i laget, så blir ingen totalsågning. 

Dubbelspelet: Betyg -

Totalsågningen kommer istället här. Spelet lika kallt som hallen. Ett vunnet set på fyra dubbelmatcher.

Egen insats: Betyg ++

Spelade ok med tanke på förberedelserna inför första matchen. Dubbelspelet drar ner betyget. Vann 1 singel mot Lindsal och 2 singelmatcher mot Jönköping, varav en halvt betydelselös, för egen del åtminstone. Den var tydligen dock inte betydelselös för motståndaren. Och framför allt inte betydelselös för motståndarens far, som också spelade i laget. Matchen var den sista att spelas och eftersom Marcus i vårt lag fick lämna wo i sin sista match var det endast frågan om vi skulle förlora med 8-3 eller 8-4.

Jag gav blanka fan i matchen och spelade slött och ville bara få gå och käka. Motståndaren (ca 16-17 år gammal och ganska duktig) som coachades INTENSIVT av sin far tog dock tillvara på både time out och setpauser för att verkligen se till att vinna matchen. Vid ställningen 1-2 i set gick jag bak och halvfiskade och ballongplockade en del. Detta med stor framgång. Jag såg i ögonvrån hur frenesin växte hos pappa coach, som gestikulerade och höll på konstant. När jag vann setet blev pappan förbannad. På sin son. Han tog sin vattenflaska och KASTADE den på honom, från typ 4 meter. Han sa inte ett ord. Vattnet skvätte i halva hagen och sonen såg ut som att han var gråtfärdig. Flaskan träffade inte alls hårt, eftersom sonen fick upp handen och stoppade attacken. Men ändå! Bland det sjukaste jag varit med om. Stämningen i hallen blev lika kall som temperaturen. När jag dessutom vann skiljeset med 11-3 var pappan svart i blicken. Han tittade inte på sin son. Vände bort blicken när sonen kom gående. Han sa sedan inte ett ord till honom på ett bra tag. Härlig farsa..

Hemresan: Betyg: -

Drygt tre och en halv timme efter plogbilar och längs med snövallar genom Smålands mörkaste skogar. Inte ok. Sammanlagt över 14 timmar från det att jag gick hemifrån vid 7 tills vi var hemma strax efter 21. 

Totalbetyg: ++

Räddas från en etta pga att det är ett förbannat kul lag vi spelar i, med sköna lirare! =) Nästa sammandrag blir inte förrän i januari, så lite uppehåll för mer träning nu! 

Löpträning inställd idag pga träningsvärk och kallt jävla blåsigt väder..

Det var de ömma ord som jag möttes av när jag igår kväll ofrivilligt råkade sätta igång DVD-spelare (utan att stänga av ljudet) på datorn efter det att Erika hade somnat. Det roliga i historien är att Erika inte ens var mentalt helt vaken, utan "garvade läppen av sig" när jag i morse upplyste henne om nattens lilla dödshot! Sånt som händer? =)

Skulle just nu befunnit mig i metropolen Vetlanda för seriesammandrag, men icke. Igår ringde nämligen Leffe-deff (lagledaren) upp och pratade om söndagens seriesammandrag. "Söndagens seriesammandrag?" undrade jag då. "Jaha, har jag inte berättat för er att det är på söndag istället för lördag?" svarar då Leffe-deff. Nej, just det, det hade du inte Leif. Fan.. Vi som lyckats så bra med planeringen och flyttat pokerspelet från fredag till lördag endast pga att det var seriesammandrag på lördag! Pokerspelandet blir av ändå, men med betydligt mer ringa mängd alkoholhaltig dryck som komplement. Så nu är det bara att ta en sur tugga av nedan bild och hoppas på en kul söndag i Vetlanda..

Surt äpple...

Efter att ha sågat Hues fotbollsinsats gick jag nästan och gjorde samma sak själv igår, smart.. Spelade fotboll i Kombihallen med ett gäng poliser och ett par knattar som fick hoppa in när vi inte blev tillräckligt med folk. 10 minuter tog det innan jag knäade ihop med M Bauer och vips så var knäet halvsvullet och bultade som tusan.. Lyckligtvis är det bättre idag, så ska nog inte vara några problem att spela imorgon.

En reflektion efter några veckors tränande är att jag har lite mer krämpor än vanligt. Hade ont i knäet efter första rundan, och efter milen i måndags fick jag ont i hälsenan. Det har dock släppt nu, och kände inget på fotbollen igår, men ändå. Börjar man bli gammal, eller vad är det frågan om? Har i vilket fall kommit till insikt om att lite styrketräning/skadeförebyggande träning måste till om jag ska komma upp i de mängder löpning som jag siktar på. Skippar även målet på 100 km i november och ska istället spela pingisi idag och imorgon, poker här hemma lördag kväll, vila söndag, och sen ett löppass och ett styrkepass på måndag/tisdag.

I övrigt planerar jag och Erika för fullt inför Thailandsresan i januari nu! Inget är egentligen bokat, mer än flygresan till Bangkok. Sen har vi tre veckor där nere, och det enda som är bestämt är att vi ska avsluta resan med ett par dagar i Bangkok. Har någon några tips på vad vi ska hitta på så kom gärna med dem! =)

Håll tummarna för Lidhult imorgon!

Nattjobb tär, vilket man konstaterar ibland. Vaknade nyss efter två nätters jobb vaknar med härlig bakfylle-känsla i kroppen, och ögonlock tunga som bly. Finns inte en chans att jag rör mig ur sängen på minst en timme till! Rätt gött när man hör hur kallt och jävligt det blåser ute.

Kineser är rätt vassa i pingis nuförtiden. 6 av de 7 bästa på världsrankingen är kineser och de har det sista decenniet prenumererat på vm-guld och os-guld, liksom nästan alla övriga medaljer också. Det finns dock ett fåtal undantag från den kinesiska dominansen under 2000-talet. Det bästa, som fortfarande får pulsen att stiga lite, är finalen i lag-VM från 2000, och då framför allt den avgörande matchen mellan Jörgen P och Liu Guoliang:

Till helgen är det dags för pingis på en liten annan nivå för min del. Lidhults Goif har seriematcher, närmare bestämt seriesammandrag nr 3 i division 2 sydsvenska norra. De två första sammandragen har inte direkt gått som på räls, då vi har 4 raka förluster, och det ser inte direkt bättre ut inför helgen. Klant-Hue, lagets etta och bästa spelare skulle prova en Zlatan-fint på fotbollsliret häromdagen och trampade snett och stukade foten. Så nu är vi ett sargat lag med 4 killar som på lördag beger oss i snörusket till Vetland av alla jävla ställen. 3 st gör sin första säsong på den här nivån och den fjärde (jag) har inte spelat så här högt upp på 8 år och lika många kilo sedan! Till råga på allt möter vi Jönköping, som vi med all sannolikhet kommer få slåss med om att slippa nerflyttning.

Skillnaden mellan division 2 och 3 består för min egen del till största delen av träning. Tränar jag inte alls är jag en usel division 2-spelare och en hyfsad division 3-spelare. Tränar jag förvandlas jag till en åtminstone hyfsad division 2-lirare.