Hallå igen!

Om drygt 12 timmar påbörjar vi en 30 timmar lång rätt tråkig process som kallas hemresa. Vi har haft en helt underbar bröllopsresa, som helst aldrig skulle få ta slut, men det ska givetvis bli kul att få träffa alla därhemma igen! Och om en vecka är det dags för Erika att inkassera sin morgongåva, i form av en The Killers-konsert i Berlin! Huvudregeln är som vanligt: Aldrig komma hem från en resa utan att nästa är inplanerad!

De sista två dagarna har solen svikit lite här på Oahu, men vi har förstås hittat en massa andra saker att göra. Som till exempel att krypa ner i en bur ute på havet, med ett stim med hungriga hajar ivrigt cirklandes runt buren! En helt bisarr upplevelse att se hajarna glida förbi buren och blänga en i ögonen. Inga vithajar, och inga tigerhajar, men väl dock ca 3 meter långa Galapagoshajar och hälften så stora högfenade hajar. Det var stört omöjligt att se hur många där var, men jag tippar på att vi såg sammanlagt ett 10-tal olika hajar. Och en tonfisk. Bilder på dessa får komma senare, då det blev ett impulsinköp av en undervattenskamera för detta event, som får framkallas på gammalt vis. Hajarna lockades faktiskt till oss endast och enbart med hjälp av motorljudet från båtens diselmotor: Under 40 år har fiskare dumpat gammalt bete på samma plats, vilket hajarna givetvis har tagit fasta vid, och dyker upp till ytan så fort det kommer en båt med rätt motorljud.

Idag gick vi upp i ottan för att ta bussen till Pearl Harbor, ca 2 mil från Honlulu. Med all sannolikhet en välbekant plats för många, och platsen för Japans attack på USA:s flotta under andra världskriget, 1941. Pearl Harbor är idag en mycket välordnad och lärorik park med många minnesmärken. Vi besökte bl.a Arizona Memorial, en minnesbyggnad ute i hamnen som byggts ovanpå det sjunkna slagskeppet USS Arizona, som var ett av skeppen som totalförstördes vid attacken den 7:e december -41. Bilder får dyka upp senare även här.

Nu är det dags för packning, vilket nog kommer bli en historia i sig, p.g.a en del shopping. Sista två flygningarna har varit på gränsen viktmässigt, och efter ytterligare lite inköp här i Honolulu så får det nog lättas på bagaget en del för att slippa överviktsavgift.

Ikväll blir det återigen middag på Chucks Cellar, jazzklubben som snabbt blivit vårt favorithak. ENORMA köttbitar, I like!

Hejsan!

Just nu är det måndag kväll och vi sitter på vår balkong i Honolulu på ön Oahu. Hotellet vi bor på ligger ett stenkast från huvudgatan som går förbi Waikiki beach. Där allt händer! Massor av människor, en fin lång strand, hawaiianska uppträdanden, shopping, gatuartister, båtar och trafik i en salig blandning! Man kan verkligen säga att det händer grejer här fast i ett ganska soft tempo. Väldigt trevligt. Vi har hittills haft en del lata timmar på stranden vilket har varit mycket skönt kombinerat med att vi har kollat runt i stan en del. Imorgon står det hajbur på schemat och i övermorgon, dagen innan hemfärd, ska vi åka en guidad tur i Pearl Harbour och kanske surfa lite. Om vi överlever hajburen vill säga =) Skämt åsido, det ska bli skithäftigt! Vi får helt enkelt återkomma med bilder och våra upplevelser de sista dagarna, kanske under flygresan hem? Denna ska påbörjas 07.00 torsdag morgon (hawaiiansk tid, 12 timmar efter svensk tid) och vi anländer på kastrup fredag kväll vid ca 19.00 (svensk tid). Vi kommer alltså ha en del tid över =) Förutom att blogga har jag även planerat att vi ska spela en del yatzy eftersom Daniel för första gången har gått om mig i antal segrar! Just nu står det 67-65 och jag kan knappt stå ut med Daniels storhetsvansinne som detta medför. Det är dags att ta ner honom på jorden igen =)

Utsikt från balkong

Under resans gång har vi haft en hel del riktigt bra matupplevelser. Vi tycker båda två att det är en viktig del och vi rekar friskt bland olika appar för att hitta små guldkorn. Vi har i Honolulu hittat Chucks Cellar. En urmysig restaurang i källarlokal där det varje kväll spelas jazz/blues och där menyn till största del innehåller kött och fisk/skaldjur. Inklusive mycket goda drinkar! Hade vi bott i Honolulu så hade detta varit vårat stammishak!

MaiTais på Chucks Cellar

Vi har inte under resans gång träffat på någon svensk. Däremot så kryllar det av asiater precis överallt! Dessa känns också lätt igen på alla möjliga olika sorters solskydd som de bär med sig/på sig. Jag har aldrig sett några som är lika rädda för solen. Ni vet den där huvudbonaden som visades i Breaking news med Filip och Fredrik i förra veckan? Den har vi sett! Bisarrt! Inklusive olika typer av solskydd som ser ut som svetsningsskydd. Maj Gad. Daniel har däremot blivit raggad på av en tjej eller kille (vi vet inte riktigt) som sa att hen va från Finland. Det är det närmsta vi kommit Sverige. (HAHAHAHAHA!)

Resan har verkligen varit helt fantastisk, bättre än något vi upplevt innan. Vi har inte någon gång under resan känt hemlängtan utan vårat kringresande har mer skapat en känsla av att man liksom inte behöver någonting mer än varandra för att det ska kännas som hemma. Däremot så kan man ju sakna (familj och vänner givetvis!!) basala grejer som att kunna dricka vatten ur kranen. Hur skönt är inte det? Att slippa köpa massa flaskor hela tiden. Har man inte för mycket vatten att släpa runt på så har man för lite =) Eller svensk TV. Vi har stundtals kunnat kolla på Kanal 5 på webben (svt och 4an funkar inte utomlands) och i övrigt har vi överrösts med valkampanjande på amerikansk TV, grymt tjatigt. Det är lite annorlunda från hemma.

Det är ju lite så att borta är bra men hemma är bäst, låt mig stolpa upp det lite:

- Vädret. Sverige har kanske inte det bästa vädret men vi har fyra fina årstider som alla är vackra och mysiga på sina sätt och vi slipper tropiska stormar och annat obehagligt som ödelägger delar av landet helt.

- Sociala system. Ja, vi betalar en del skatt och så men hur skönt är det inte att slippa se elände och veta att folk har det bra? Och all vår semester och föräldrarledighet. Här så tror folk knappt att det är sant. Och här är jättejättegamla som jobbar! Hemskt att se.

- Min och Daniels fina vardag med vänner, familj, bra jobb osv.

- Nu ska vi verkligen inte glömma badkaret. JAG SAKNAR MITT BADKAR! Jag har duschat i en näst intill obefintlig stråle och knappt kunnat tvätta håret i ca 1 månad. Mitt älskade badkar.

- Post-Its. Okej, jag kanske inte saknar mina post-its så mycket FÖR JAG HAR JU DEM MED MIG SÅKLART!! Trodde ni nått annat? =)

Vi återkommer snart! Nu är det dags att äta. Ha det bra!!

Hallå igen!

Sedan sist vi skrev så har vi haft tre fantastiskt sköna dagar på vår helt underbara ö Kauai! Under en liten bilutflykt idag började vi ranka ställen som vi besökt under vår resa som vi helst skulle vilja återvända till, och Kauai hamnade högst upp (givetvis tillsammans med Vegas..;)) Vart man än kör på ön har man en underbar strand runt knuten, och vart man än vänder sig blir man helt hänförd av naturen.

I förrgår hade vi bokat in en tur med gummibåt till naturresarvatet Napali coast på Kauai nordvästra del. Försäljaren hade lovat en riktigt rolig åktur, och ja, haha, efter 45 minuters färd hade vi guppat en del. Men DÅ, började det blåsa, vilket ledde till en rejäl berg- och dalbanetur i 85 knyck över vågorna! Upptill detta serverades det två längre möten med delfinstim bara någon meter från båten, en aningens skygg, men ändå ack så nyfiken sköldpadda, ett antal visningar av grottor och ständer som figurerat hejvilt i filminspelningar, samt givetvis - makalös natur! Stränderna slutade längs hela kusten med 1000-1500 meter höga berg som oftast var helt grönklädda. Återigen - bilderna gör ingen rättvisa, men hoppas ni kan få nån idé om hur fantastiskt det är!

Båten vi åkte med. Blev ju givetvis lite snorkling mellan varven också..

Delfiner! De kom riktigt nära oss, och vi lyckades även filma dem en snutt! Tyvärr är internetuppkopplingen lite för slö för att ladda upp filmen här, så vi får hoppas på bättre lina i Honolulu så ni kan få se den.

Igår blev det ett besök till en botanisk trädgård i form av en gigantisk park. Väldigt välskött och trevligt/mysigt att vandra omkring i. Värmen gjorde dock att vi fick uppsöka närmsta strand på eftermiddagen och bada och sola lite granna.

Idag har vi varit i ytterligare en nationalpark, denna gång i det som kallas för Hawaii´s Grand Canyon, Waimea Canyon. Efter en rejäl stigning som vår lilla hyrbil Nissan Versa (jag saknar vår jätte-van!) nätt och jämt orkade med, fick vi lön för mödan i form av utsikten! Typ som Grand Canyon, fast lite mindre och mycket grönare. Öns natur är som sagt var så mäktig och imponerande att man blir väldigt bortskämd med syner som denna.

En annan syn som man dock inte är lika imponerad av är alla förbannade tuppar, hönor och kycklingar på ön. Nån gång för drygt 1000 år sen tyckte nån att det var en kul idé att ta med sig hönor till hawaii. På alla andra öar har mungos utrotat fjäderfäna, men inte här på Kauai. Nu väcks vi varje morgon vid 04.30 av ett gäng vildtuppar som slåss om att få kuckelikua högst och vi tackar högre makter att vi tog med öronproppar.

Att be till högre makter kanske vi får göra fler gånger den närmsta tiden. Erika (jag skyller på henne) var nämligen ofin nog att sno med sig två små lavastenar från Big Islands vulkanpark. Detta är inte bra och enligt en myt retar man genom lavastensstöld upp den hawaiianska eldguden Pele, så tillvida att han/hon/den sätter en förbannelse på stentjuven, som kommer bringa livslång otur. Det enda sättet att upphäva förbannelsen är att återlämna stenen, vilket kan bli svårt, då vi om fem dagar lämnar ögruppen för att möta hösten i Sverige. En anledning att återkomma kanske? =)

I övrigt har vi idag solat och badat och jag har provat på lite body-boarding, en lightvariant av surfing. Skillnaden är att man helt enkelt ger fasen i att ställa sig upp, utan istället surfar liggandes på bröstet/magen. Låter ofarligt, eller hur? Inte om man är tokig och ska ge sig ut på samma vågor som de riktiga surfarna, innan man inser att alla andra body-boardare kör på mycket lägre vågor, då brädan inte alls är gjord för vågor högre än 1 meter. Innan denna insikt kom till mig lyckades jag med ett antal volter, svälja ca 2 liter saltvatten efter att ha blivit totalt översköljd av en jättevåg, samt skrapa upp ben och ett bröst (eller vad är det nu man kallar det i Oskarström? Syrran? Fred? =)) så att det nu för tejpas med plåster några dagar. Min första surfingskada! Kan bli fler, för när man väl fick kläm på det hela var det riktigt skoj!

Nu ska här i vilket fall packas för morgondagens färd till ön Oahu, och till Waikiki beach i Honolulu för avslutande av vår bröllopsresa!

Ha en underbar helg allihopa, det tänker vi ha! =)

Så var det då dags att säga farväl till "The big island" för den här gången! Vår heldag vi hade uppe på Volcano national park i förrgår var mäktig!

Till att börja med var vädret helt klart på morgonen, och vi kunde faktiskt se upp till toppen på Mauna Lua från utsiktsplatsen vid kratern till Kilauea.

Mauna Loa är världens volymmässigt största berg, och faktiskt även det högsta, då det från foten på havsbotten till toppen mäter runt 10 000 meter.

Vi tog oss därefter till en vandringsled nere i en utslocknad del av Kilaueas krater, en f.d gigantisk lavasjö! Vi begav oss i friskt mod ut på de 6,5 kilometrarna i jeans och t-shirt/linne, och hade båda med varsin tröja då det varit rätt kyligt dagen innan. Det var inte kyligt längre. Inte alls. Solen stekte och stora delar av leden gick på en stelnad lavasjö, som var helt fantastisk att skåda, men svartare än asfalt och med diverse "steam-holes" där kokhet ånga från vulkanens innanmäte pös upp. Promenaden varierades också med klättring uppför genom rätt fuktig regnskog, så ni kan ju tänka er vad våra armhålor och fotsulor gillade det...

När promenix nr 1 väl var färdig åt vi lunch (sallad för båda två ;)) och körde ner till havet, där lava så sent som 2003 rann ut och bildade ny mark. Vägen som gick längs med kusten tog milt sagt, abrupt slut! 2003 ville moder natur helt enkelt inte längre ha bilar på den vägen och belade den med ett rejält lager numera stelnad lava som utgör en helt oslagbar vägspärr.

Promenix nr 2 blev ytterligare en 5 km lång vandringsled där man kunde följa 1973-74 års utbrott, där flera nya kratrar och lavafält skapades. Inte riktigt lika spektakulärt, men ändå flera helt makalösa vyer. Däremellan en bilfärd uppför, som bjöd på många riktigt fina fototillfällen.

Havet lååångt ner i bakgrunden.

Nere vid havet har lavan bildat en liten triumfbåge på uppskattningsvis 10 meter

Bilderna gör ingen som helst rättvisa tyvärr, varenda steg vi tog var som att kliva in i ett vykort eller en tavla. Naturen är fantastisk.

Igår var det dags för ö-byte, men innan dess skulle vår "hotell"-värd Danny visa på sin egen lava-tube han har på sin tomt. En lava-tube är helt enkelt en tunnel som lavan från ett 500 år gammalt utbrott har gröpt ur i underjorden. Vi gick ca 1 kilometer i den, men den fortsätter 60 km till ut till havet, och är enligt Danny praktiskt möjlig att vandra hela vägen.

Därefter blev det färd tillbaka till Kona och flyg via Honolulu till Lihue på ön Kauai, som även kallas "The Garden Island". Vi hade en liten lustig incident på flygplatsen i Kona, där vi hade tänkt dricka en öl och spela yatzy i väntan på avgång. Tji fick vi, spelbestämmelserna på Hawaii förbjuder att man spelar kort, tärning och andra hazardspel på allmän lokal, så vi fick vackert packa ner yatzy i väskan igen. Land of the free..? =)

Vi kan båda efter att ha spenderat mindre än ett dygn här konstatera att vi har blivit nersläppta mitt i paradiset. Kritvita stränder som tar slut där knallgröna böljande berg och dalar tar vid, blandat med botaniska trädgårdar och uppå det ett kristallklart blått hav, perfekt för snorkling! Idag har vi hängt på en strand på norra delen av ön och snorklat, solat och badat.

Eftersom fler bilder på mig i badshorts inte har hunnit retuscherats ännu, så lägger jag inte upp dem pga rädsla för att Greenpeace ska komma till stranden och försöka putta tillbaka mig i havet nästa gång jag solar.. Istället blir det en utsiktsbild från vår balkong!

Imorgon är det inbokat en båttur till öns nordvästra del, som inte går att komma till med bil, utan kräver antingen 2-dagars hajk, helikoptertur eller båtfärd. 2 dagars hajk genom regnskog hade säkert varit helt fantastiskt, men vi hinner tyvärr inte med det. Helikopter är som tidigare sagt också svårt att genomföra med tanke på handsvett, så det fick bli båttur med tillhörande snorkling och förhoppningsvis får vi se vilda delfiner!

Sköt om er!

Framme i Volcanos nationalpark och ovanpå det här bor vi nu:

Gårdagen slutade inte med mopedåkning, utan istället hyrde vi cyklar och cyklade en runda söderut längs västkusten, till en liten strand. Varmt och skönt, men efter lite för mycket tid vid poolen i förrgår, höll vi oss mestadels i skugga för att lindra brännan. I övrigt ytterligare en härlig dag med mycket god mat och dryck, eller vad sägs om Erikas meny från igår?

Frukost: En jättevåffla, med kokossirap, grädde och bär

Lunch: En hamburgetallrik med pommes

Middag: En pizza

;)

Så här nöjd blir man när man blir omcyklad!

Efter lite problem med biluthämtning i morse när jag skulle hämta ut vår hyrbil för färd mot Vulkanparken, fick mobbarn nu ytterligare anledning att retas, då hon fick komma till undsättning med ett fungerande kreditkort. Till slut skulle vi dock få ut den bil vi bokat, en liten nätt Toyota Yaris. Döm om vår förvåning när uthyraren leder fram oss till en 7-sitsig Chrysler minivan och beklagar att det är den enda bil han har kvar. Gött säger vi och har nu all möjlighet att plocka upp liftare längs vägen!

Efter lite spontanstopp på vägen, bl.a vid en zebra med tillhörande åsna/mula? längs med vägen:

och en strand med kolsvart sand med en sköldpadda på:

kom vi fram till vårt boende, som visade sig ligga mitt inne i regnskogen. Det var precis så att vår lilla mini-van kom in på uppfarten, under diverse hängande grenar. Vår första tanke när skogsmullen till ägare kom och mötte oss vid ett totalt nedsunkat kontor med sina fyra hundar var att det här kändes lite väl primitivt. Tanken slog oss att utnyttja biluthyrare Rodrigos tips om att det gick att fälla samtliga säten i bilen till en jättesäng... Dock var rummet fint och rent, och med frukost i kylen som väntar innan morgondagens strapatser, så det får bli sängen istället =)

Vi befinner oss nu på vulkanen Kilauea, som eftersom den haft ett pågående utbrott sen 1983 är den mest aktiva vulkanen i världen. Från helikopter och från en väg som till och från hålls öppen ska det gå att se lavaflöde som rinner ner i havet, och vi ska göra ett försök att spana in detta imorgon kväll om vägarna är öppna. Helikopter-alternativet känns inte aktuellt med tanke på mobbarns handsvett. 

I kväll åkte vi tillbaks till nationalparken efter att ha ätit hawaii-inspirerad thai-mat och kollade in kratern igen, och det här var vad vi fick se vid kratern:

Riktigt maffigt att se hur röken färgades orange/röd. Tyvärr är de två största vulkanerna på ön, Mauna Kea och Mauna Loa, totalt inbäddade i dimma/moln, så vi har inte kunnat skymta dem ännu. Förhoppningsvis är vädret lite klarare imorgon, men det känns tveksamt..

Nu ska det planeras inför morgondagens hajkningar! Vi återkommer, för trots djungeln vi bor i, så har vi faktiskt ett rätt ok wifi här!

Hoppas att ni har det gött i sensommarvärmen där hemma! Vi kanske kan (skade-)glädja er med att vi bara har 16 grader här upp på vulkanen.. Vi får värma oss på lavan imorgon!

Hej igen!

Vi fortsätter där vi slutade förra gången. Grand Canyon va helt fantastiskt, det går liksom inte att beskriva hur fint det är utan man måste uppleva det själv. Bilderna ger ingen rättvisa till den magnifika utsikten som naturen själv skapat. Vi bodde inne i nationalparken (hutlöst dyrt men värt pengarna) med utsikt över canyonen. Mycket fint även om hotellet inte va helt nytt...  

Utsikt!

Daniel vid kanten.

Jag har lite höjdskräck kan man väl säga (Daniel skulle nog säga att jag har ganska mycket). MEN, jag skulle aldrig hoppa över någon aktivitet för att det är för högt, utan det bits ihop och görs. Höjdskräcken yttrar sig dels i viss yrsel och dels i en del handsvett =) Men jag håller mig på behörigt avstånd från kanter och efteråt känns det väldigt bra att ha genomfört. Däremot kunde man se en del barnfamiljer som också va på besök vid Grand Canyon som inte alls verkade speciellt oroliga för varken sina eller sina barns liv. Längs själva kanten är det sällan staket eller någon mur utan stup rakt ner. Vi gick en ganska bra bit på en led som kallas "Bright Angel trail" och flera gånger sprang det barn längs eller mot kanten. AHH! Mitt hjärta satt i halsgropen.

Bambi utanför hotellrummet!

Vi begav oss vidare mot Daniels favorit LAS VEGAS!! Hans glädje fann inga gränser! =) Las Vegas var ungefär som jag hade föreställt mig. En stad mitt i öknen där "strippen" alltså huvudgatan var fylld med turister och det ena hotellet värre än det andra. Det verkar vara någon tävling där den som är värst och mest påkostad vinner. Men bakom detta finns också ett enormt utbud av nöje och shopping. När Daniel har försökt förklara för mig hur stort allting är så har jag inte alls förstått. HERREGUD vilka köpcentrum! Vi bodde på ett av de finare hotellen Wynn och det va verkligen så himla fint! Daniel körde sitt 20-dollarstrick (och jag höll på att skämmas ihjäl) och genom detta hamnade vi på 39e våningen med utsikt över strippen. Mycket fint! Daniel har försökt lära mig att spela poker och detta skulle givetvis testas i skarpt läge på MGMs kasino. Alltså, jag trodde jag kunde och när vi satt vid bordet så gick allt så sjukt snabbt. Ni vet känslan där man känner sig som dummast i hela världen? Fy alltså. Men jag hängde i (efter en del sopiga beslut där Daniel undrade vad jag höll på med egentligen) SÅ VANN JAG EN POTT!!! Summan av det hela är att man ska träna innan, kanske sitta bakom en stund och försöka följa med i spelet. Jag förlorade en del som Daniel vann tillbaka (bra att ha ett proffs med sig) och det va väldigt roligt. De andra spelen har jag nog inte så mycket för men jag kan förstå att är man duktig på poker så är Vegas grymt roligt att åka till. Nu har jag bestämt att nästa gång Daniel ska åka till Vegas så ska jag följa med. När han spelar poker ska jag shoppa, gå på shower och ha det allmänt trevligt vid poolområdet. Detta kan ju Daniel inte neka eftersom jag är hans FRU och allt hans är mitt. Hehe.

Välkommen till Nevada!

Hooverdammen! Bilden är tagen från den nyöppnade bron där vi givetvis gav oss ut och promenerade (enorm yrsel för Erika). Vi blev inte långvariga =)

Utsikt över strippen från The Hotel.

Finmiddag på Mandalay bays systerhotell The Hotels restaurang MiX. Fint och mycket gott!

I Vegas såg vi även showen The Beatles - LOVE av Cirque de soleil. Otroligt duktiga akrobater/dansare/showare som gjorde en helt strålande uppvisning till låtar och inspelningar av Beatles. Pappa hade varit i himmelriket! Vi gick från showen helt tagna. Vi fick inte ta några bilder alls under showen så vi har inget att visa tyvärr..

Daniel har visat mig ett Vegas som jag verkligen gillade och antagligen kommer åka tillbaka till. Med ett enormt utbud av shopping, nöje, restauranger, barer, poker, poolhäng och mycket mycket mer hade vi väldigt roligt och såklart lite för lite tid =) På alla ställen vi har varit hade vi gärna stannat längre...

Just nu har vi spenderat vår första dag på: (trumvirvel) HAWAII!! Efter en del bilåkande, flygande och lite mer flygande är vi just nu i Kailua-Kona på Big Island Hawaii. Också mer känd som vulkanön! Vi har haft en slapp dag med frukost vid havet, poolhäng och lite marknad, så ska vi snart gå till en lokal restaurang och äta middag. Mys! Hotellet ligger jättefint precis vid havet och vi har ett rum med havsutsikt. Här kommer vi att stanna i tre dagar innan vi åker vidare mot själva vulkan-nationalparken som ligger längre söderut på ön. Imorgon ska vi hyra mopeder och köra runt  lite och besöka någon strand. Vi mår alltså inte direkt illa =)

När vi hittar bättre wifi så utlovas bildregn från resan och fler roliga anekdoter. Jag har några på lager =)

Hoppas ni har det bra därhemma!

Kram!!

Hej igen! Dags för uppdatering från ett 42-gradigt Las Vegas! Vi börjar väl där vi slutade, i San Diego, och det vankades ju vitvals-interaction!

Erika vaknade för första gången långt innan väckarklockan och hoppade ur sängen, så förväntningarna var på topp! Vi checkade ur från hotellet och tog bilen tillbaka till Sea World. När det var dags visade det sig att programmet innehöll en liten bonus, i form av en rundtur bakom kulisserna hos valrossarna och isbjörnarna! Valrossen, en blind gammal koloss, var jättehäftig att få träffa, och vi fick även chansen att mata honom lite grann. "Schlörp" sa det så var fisken borta, och valrossens aptit var det inget fel på =)

Isbjörnarna var också fina, men av naturliga skäl blev det inte lika närgånget med dem, utan det fick bli fotograferande bakom galler.

När det blev dags att träffa vitvalen fick vi först byta om till våtdräkt, en aktivitet jag numer är van vid sedan sven-sexan.. =) Trots detta var Erika före mig ute ur omklädningsrummen, måste nog slipa lite på min teknik.. Aja, därefter fick vi gå genom lite gångar och ut till det gigantiska val-akvariet, och på vägen passera många nyfikna blickar som förvandlades till avundsjuka blickar när vi fick gå in till valarna. Och avundsjuka ska de vara, för det var jäkligt roligt och ja.. svårt att förklara, men att få vara så här nära ett gigantiskt djur är helt enkelt fantastiskt!

Vi var i vattnet i ca 30 minter och fick träffa två olika vitvalar, en hane och en hona. Tillsammans med en tränare fick vi aktivera valarna genom diverse trick, t.ex fick vi valen att "vicka på pannan", och med den pannan, så är det en del att vicka på! Hela pannan är en fettreserv, och att känna på den kändes som att känna på en champinion ungefär. I övrigt blev det bl.a. dans, vinka till publiken och skvätta vatten. Mycket nöjda gick vi därifrån, och inte minst då Erika, men jag får ju även jag erkänna att det var en riktig höjdare!

Innan vi lämnade Sea World blev det en show till, den här gången späckhuggarna. Vad vi lade märke till var att ingen tränare var med späckhuggarna i vattnet, vilket kanske förklaras av dödsolyckan 2010, där en späckhuggare drog ner sin tränare i vattnet, så att tränare drunknade. I vilket fall som helst en jättebra show, och imponerande djur! Trots att vi satt i "Soak zone" lyckades vi undvika att bli skvättade på när späckhuggarna skulle busa och blöta ner publiken. Bra tryck i fenorna, och kanonkulan ter sig ganska mesig numer...

Eftersom vi avverkade resten av Sea World dagen innan, åkte vi därefter österut, mot Phoenix där vi skulle mellanlanda en natt innan Grand Canyon. Visa av erfarenheten och för att undvika fler nätter på hotell Santa Fe hade vi nu bokat in hotell, på en golfresort strax utanför Phoenix. Färden gick genom öken, öken och öken, och vi kunde även skymta stängslet som utgör gräns mot Mexico. När vi kom fram hade klockan hunnit bli 20, men temperaturen hade inte hunnit sjunka särskilt mycket.. Trots att det var beckmörkt ute visade kvicksilvret 106 grader Farenheit, dvs ungefär 41 grader! Vi fick checka in, och blev skjutsade i golfbil till vårt rum, där jag lyckades lura väskbäraren/golfbilsföraren att tro att jag sett fel rumsnummer, när han stövlade in med sin huvudnyckel på rummet där vi skulle bo. "Oh, sorry, wrong room" sa jag, och såg hur paniken började lysa i ögonen på honom när han trodde att han gått i någon annans rum. Han skrattade dock gott åt det hela när jag sa att jag skojade =) Rummet och hotellet jättebra, och vi avslutade kvällen på den luftkonditionerade uteplatsen med en drink, lyssnades till ett liveband.

Vansinne att bo här i hettan tycker vi, och ännu mer vansinne när det visade sig att golfbanan nästkommande dag i stort sett var fullbokad av gäster som ville ut och svettas i 45-46 graders ökenhetta. Nej tack sa vi, njöt av en lyxfrukost och åkte mot Grand Canyon! Och som den grundlurade väskbäraren sa om GC: "Folk säger att det är vackert, men det räcker inte för att beskriva det.."

Mer om det och om Vegas senare, nu ropar staden efter oss! Vi var på en fantasitsk restaurang och en ännu mer fantastisk show igår! Mer om det senare!

Sköt om er!

Hallå på er!

Nu har vi avverkat San Diego, Phoenix och Grand Canyon och har nu landat i Vegas. Efter en lättare pokersession (Erikas första =)) så blir det nu shopping idag! Ingen tid att spilla, så tyvärr blir detta inlägg kort. Vi skriver mer och uppdaterar med bilder ikväll/natt. Erika är fortfarande på små moln efter mötet med Vitvalen.. =)

Ha det bra!!