Härligt! Löprunda på 7,5 km utan tendens till ont någonstans! Ropar inte hej på något sätt och tar i vartenda träföremål jag kan hitta, men jäklar va skönt! Kunde till och med trycka på lite de två sista km och höll riktigt hyggligt tempo. Vindstilla och solsken gjorde det inte hela sämre heller. Kommer dock fortsätta ta det hyfsat lugnt och vila från löpning mellan passen och öka succesivt. Förhoppningsvis är läxan gjord och lärd från i höstas och att det är över med det...

Träningsveckan fortsätter med fotboll ikväll, rinkbandy imorgon och ev nån liten löprunda framåt söndag. Ser ju ut att kunna bli lite varmare nu, så man slipper frysa första halvan av passen. Har för övrigt invigt en del kul löpar-relaterade julklappar jag fick! Min iphone-hållare funkar utmärkt, likaså hörlurarna som sitter som gjutna på huvudet. Har aldrig tidigare sprungit med musik, men det är rätt skönt faktiskt. Det kommer säkert göra nytta att få lite annat att tänka på under långpassen, som förhoppningsvis kommer in i planeringskalendern när vi börjar närma oss marathonlopp.. 3 månader kvar!

Blev ett napp på min inbjudan till polis-sm! Stor eloge till Marko som kommer bli en riktig dark horse i motionstävlingen. Förhoppningsvis ger det ringar på vattnet, och erbjudandet kvarstår: Öl på banketten om ni ställer upp! Erbjudandet är även utvidgat till de som ställer upp och agerar siffervändare på lördagen den 26:e mars...

Nu blir det matlagning åt sambo! =)

Överlevde rinkbandyn, riktigt skoj var det att överleva den också! Både skridskorna och skridsko-tekniken behöver dock slipas, men ett par gånger till innan polis-sm så ska det nog funka ok sen!

I övrigt blev min lediga helg ödelagd av ett övertidspass i lördags. Övertid är alltid kul att få när man söker den själv, men inte lika kul att bli kommenderad till. Tur att det finns saker att spara pengar till nu dock, t.ex ett eventuellt bröllop 2012.. =)

Ligger i soffan nu och tar igen mig efter morgonens tandläkarbesök. "Ta bort en del tandsten" hette det.. Jodå så att.. Känner mig misshandlad, svullen och stel i käften, inte en tendens till "den där tandläkarrena känslan" de pratar om reklamen! Dessutom blev det inte ens färdigt! Återbesök nästa onsdag igen. Om nån är skadeglad gentemot mig, så njut lite extra då, för det kommer inte jag göra..

Hade tänkt ägna eftermiddagen åt löppass, men kör på pingis istället idag, då det inte kommer bli så mycket tid för pingis senare i veckan pga jobb.. Löpning är rätt skönt på det viset, det finns nästan alltid tid för det. Om det så bara är en halvtimmesrunda så kan man alltid klämma in den nånstans på dagen. Allt annat är undanflykter! Ska försöka klämma in två dagars icke-undanflykter senare i veckan. Känner fortfarande inget i hälen, skönt! Fortsätter dock ta det piano och varierar träningen så gott det går.

Nu har det snart gått en timme sen tandläkaren satte nån salva på tandköttet, så får äntligen gå och skölja bort den äckliga eftersmaken.. Glöm aldrig tandtråd, det lägger jag till som nr 1 på min nyårslöfteslista.. Fy fan..

I eftermiddag smäller det. Troligen allra högst i isen, efter många väntade vurpor. Det är nämligen dags att göra säsongsdebut i rinkbandy! Klassisk polis-sport, där det snart är dags för polis-sm i Gävle. Jag har slut på ursäkter för att inte dyka upp nu: Inte bortrest, inte förkyld, ingen pingis, jobbar inte och jag har till och med grävt fram skridskor, skydd och kläder från förrådet. Skridskorna kanske skulle kunna behöva slipas också, men hur troligt är det att jag märker nån skillnad överhuvudtaget ändå?

Polisidrott är skoj, oavsett nivå man utövar sporten på. Jag är totalt värdelös på att åka skridskor, men det är kul att lira rinkbandy ändå, trots att man allt som oftast får tjänstgöra som rundningsmärke. 

I mars blir det polis-sm i pingis här i Halmstad! Hade varit kul med lite fler lokala förmågor också, men alla säger nej tack med ursäkten: "jag har ju ändå inte nån chans"... Ursäkta? Denna mentalitet verkar råda när det gäller allt utom löpning: Inte många som skippar Göteborgsvarvet med ursäkten att man ändå inte har chans att vinna. Polisidrott är lika delar social tillställning, en ursäkt att röra lite grann på sig och tävling. Därför utmanar jag alla från Halmstad som ställer upp i motionsklassen (ja, det finns en sån, utan spelare som spelar sereispel): Ställer ni upp så bjuder jag på en öl till maten på banketten! An offer you can´t refuse!  

Jag har med ganska stor sannolikhet varit sämta skridskoåkare på 2 polis-sm i rinkbandy redan, men det har varit hur kul som helst att vara med ändå! I år hoppas jag få konkurrens på titeln av andra spelare i laget.. ;)

...dvs 6 km. Försiktiga sådana. Den nivån är det som omstarten fick börja på, den här gången nästan helt utan känningar i fotleder, vader eller hälsenor. Lite kände jag, men har man inte sprungit ett löppass på en och en halv månad så ska det väl kännas lite grann i fötterna? Men det är svårt att avgöra om det är så här det "ska" kännas eller om det fortfarande är någonting som ligger och gnager. Kanske är det bara psykologiskt. Sprang givetvis och kände efter precis hela rundan, så kanske ett under att jag inte kände mer?

Aja, skönt att komma ut var det! På innergården i alla fall, där det inte blåste. Det var inte riktigt lika skönt när motvinden friskade i längs med nissan, men inte mycket att göra! Kontrasten att springa i varm vårsol blir ju desto tydligare och skönare sen!

Förkylningen har gett med sig nästan helt, bara näsan som rinner lite nu, men det får man stå ut med! Ikväll blir det försenat alla hjärtans dags-firande med Erika i form av middag på Fridolfs! En god middag och ett glas rött är man väl värd om man kommit en sjundedel på vägen till målet? =)

2 poäng av 4 möjliga blev poängskörden efter helgens båda matcher, vinst mot Lindsdal och förlust mot Växjö. Tyvärr borde det varit minst 1 pinne till, men dassigt spel av mig till följd av rejäl förkylning, i kombination med oflyt i dubbelspel gjorde att det blev torsk med 5-8 istället. Shit happens, och jag borde inte ha spelat överhuvudtaget, orken tröt rejält i slutet av seten. Fick bli till att stå över andra matchen.

Som tur var skrev Andreas sin tenta med bravur, och körde sen till Lidhult och var med i den andra matchen. Med både honom och elitserie-dansk i laget var det ingen större tvekan om vart skåpet skulle stå, och överkörningen stannade vid 8-3 och 2 viktiga poäng.

Dansken ja, han fick tacos och fredagsmys i form av lets dance serverat när han dök upp i fredags kväll! Tuborgen spar vi till en annan gång. Rasmus (ja, så hette han), var en riktigt trevlig "fyr" och en habil pingislirare, rankad 11 i Danmark och ett stadigt nummer för stor för division 2! Inte fel att ha en sån spelare i laget, förhoppningsvis kan han ställa upp och spela någon mer match. Här är ett litet smakprov på vad han kan:

För egen del är det fortsatt förkylt, men är lite bättre idag. Känns det ok så blir det nog en liten löprunda imorgon. Men innan dess jobb och uteblivet alla hjärtans dag-firande =/ Tar igen det imorgon, lovar Erika! =)

Sådär ja, vardag igen blev det  väldigt snabbt. Vi har haft  tur på hemresan och allt har gått hur smidigt som helst, utan förseningar och strul. Trötta och slitna ägnade vi lördagen åt att packa upp och slutligen somnade innan första bidraget var slut i melodifestivalen..

Både jag och Erika började jobba igår igen, och det mesta var väl sig väldigt likt. Förvånansvärt snabbt så kommer man in i samma rutiner man hade när man åkte iväg. Nu ska man bara vänja sig av vid 33 grader och kall singha på stranden.. Istället är det hög hög tid att ta tag i löpträning på isiga hala stigar i minusgrader och motvind. Suck.. 3,5 månad till maran, och nu MÅSTE hälen hålla för lite belastning, annars är det nog kört. Ska träna pingis idag, men ska försöka hinna ut på en liten runda innan dess också, om stormen och huvudvärken vill lägga sig..

Innan dess: Lite sköna bildminnen, blandat från min mobil och från cd-skivan vi fick från snorklingsresan!

Erika med den liggande, 46 meter långa och 16 meter höga buddhastatyn i tempelområdet Wat Pho i Bankok.

Erika klättrar ner från templet Wat Arun i Bankok. Trappan är ruskigt brant, och Erika är ungefär lika höjdrädd, så jag är vrålimpad att hon fixade det utan svimningsattacker ;)

Mää.. Här försöker man vara seriös på en gullig bild, så får man en tunga upptryckt i fejjan! Då blir det blogg-hämnd i form av: 

 ..ytterligare en bild på livrädd Erika klättrandes nerför Wat Arun! ;)   Och ja, hämnden klar.. På en restaurang hamnade Erika framför denna hästskulptur..   Nyförlovade på utsiktsplats på Similan Islands!   Erikas favorit: Seasnake! =)   Någon form av kusin till "hitta-Nemo" Nemo   Erika med havssköldpadda!

Daniel med samma havssköldpadda!

Kommer säkert droppa in nån mer bild framöver när Erika tömt sin kamera också! Nu tar vi tag i träningen! HUH!  

Hejsan!

Long time, no skriva, vilket mest har berott på hektiska dagar och sisådär med internetuppkoppling. Allt är iaf bra med oss om det nu mot all förmodan var någon som trodde något annat! =)

Imorgon åker vi hem efter ett par dagar i Bangkok. Om hotellet vi bodde på i Ao Nang var schysst så är det vi bor på nu helt sagolikt! 5-stjärnig lyx överallt, men viktigast av allt: den första mjuka sängen under resan, som till viss del räddat Erikas sargade rygg. Dumt att vara smal när det är hårda sängar, bättre att ha något att vila på ;) Vet inte varför, men jag gillar att bo på hotell, det känns speciellt på något underligt vis, även fast man har det flera gånger bättre och bekvämare hemma. Aja, hemma har man inte någon som städar två gånger om dagen (Erika städar bara en gång om dagen nämligen), ingen utomhuspool med soldäck och ingen utsikt över stan från 17:e våningen.

Vi har ägnat dagarna här åt shopping, äta gott och en del sightseeing. Häromdagen åt vi på en helt fantastiskt indisk restaurang, uppbygd som ett stort hus bland trädtoppar och dagen efter det åt vi utomhuslagad Pad Thai sittandes på trottoaren på Khao San Road. Skilda världar på de två måltiderna kan man säga, men nästan lika gott var det! 

Idag har vi åkt en runda på floden och bland kanalerna och sett lite hur Bangkokborna har det. Många har det inte så bra skulle man kunna säga. Efter det klättrade vi uppför ett tempel som heter Wat Arun (bilder får komma sen, jag har en jättebra bild på en höjdrädd E som klättrar nerför en lagom brant trappa), och sen har vi spanat in en 65 meter lång jättelik liggande guld-Buddha-staty. En del runtvandrande bland diverse tempel har det också blivit. Vi blev även varse att vissa platser är så heliga att det inte går för sig att ha något annat än långbyxor på sig för att få beträda dem. Därför finns en rätt skoj bild på mig iförd säckiga, hyrda mjukisbrallor att se fram emot när vi kommer hem! =)

Ikväll blir det middag på hög höjd, närmare bestämt på 63:e våningen i State tower! Imorgon satsar vi på att shoppa upp de sista pengarna innan flyget går mot Köpenhamn via Doha kl 20. Snart hemma efter en underbar semester! 

Grattis till mor som fyller år imorgon! =)

//Daniel och Erika

Sådär, då har vi pressat klart, sista stranddagen var idag! Den spenderade vi i solskenet på Poda Island bland apor och vanliga människor. Imorgon eftermiddag checkar vi ut från hotellet och flyger mot Bangkok! Ska bli riktigt skoj!

Hotellet ja, det är helt ok, förutom en del småsaker om man är petig. Vilket vi inte är direkt, men ändå har vi nog båda insett att vi aldrig kommer bli några "riktiga" backpackers som bor i hyddor, på vandrarhem och på stranden. Efter 2 nätter i trånga bingar på snorklingsbåten hade vi bokat en natt på Posiedon bungalows, samma företag som hade båtuflykten. Rummet kostade 800 baht, motsvarande ungefär 175 spänn. När vi såg rummet förstod vi varför. Myrstig i duschen, ett 20-tal geckoödlor utanför dörren, en halvrisig högljudd fläkt som tjänstgjorde som AC och diverse andra obehagligheter som gjorde att vi var riktigt nära att för första gången byta hotell. Men vi höll ut. Och när vi kom till Ao Nang och fick ett rum med en stor säng, grym balkong, stor tv, minibar, fräsch toa/dusch och fungerande AC tittade vi bara på varandra och sen en high five! =) 

Man är inte betrodd med särskilt mycket på hotellet. I duschen finns utförlig beskrivning om hur man får igång densamma, i hissen står det att man ska trycka på knappen på den våning man ska åka till, så tar hissen dig till det våningsplanet, och på frukosten finns det en person som är anställd endast för att ta det bröd du väljer och stoppa ner det i brödrosten. Till råga på allt är alla över-hövliga, nästan på gränsen så att man tror att det går under ett ständigt hot om ett rejält kok stryk från Erika om de inte gör som vi säger =)

Jag fattar att det finns många förklaringar till att Thailändare inte är särskilt bra på engelska, men man kan ändå inte låta bli att tycka att det är lite roligt med diverse uttal och missförstånd det kan leda till ibland. Som häromdagen när jag och Erika var lätt trötta på thaimat och hittade ett "italienskt" ställe, som givetvis drevs att ett gäng thailändare. Först kom en kypare som skulle ta drickabeställning. Jag tog en öl och Erika ville ha en bacardi breezer. Det hade de inte enligt kyparen som såg ut som ett levande frågetecken. Då pekar Erika på bacardi breezer pineapple på menyn och säger pineapple och kyparen: aaaaahh, oki! Två minuter senare får vi in en bacardi breezer lemon. 

Strax därpå kommer en ny kypare och ska ta matbeställning. Jag beställer lasange med spenat och Erika tog spagetti bolognese. Sen frågar kyparen (som jag uppfattar det) Yo wa pliinggg? - Sorry? säger jag varpå han säger: PLINNGGG? Erika har fattat ett steg längre och säger: No, we have already ordered drinks!

När vi får maten får Erika sin först, och jag får vänta ett bra tag innan min lasange med championer och skinka kommer in, helt utan spenat. Suck.. Lönt att klaga? Nej, kändes inte så. Efter ett tag inser vi att paret bredvid oss skulle ha fått min lasange, och att killen i paret suttit och väntat på den ett bra tag. Full kalabalik, samtliga kypare och kockar kollar och dubbelkollar beställningar med mera. Det var riktigt som att röra runt i en myrstack. Att de sen inte hade fått en siffra rätt på notan var inte heller direkt oväntat.. Vi skrattade åt spektaklet, lämnade sparsamt med dricks och tog vår efterrätt någon annanstans =)

Nu har Erika snart gjort sig i ordning så vi ska pallra oss ut på restaruang med herr Arne Carlsson med sällskap som dykt upp här nu! Sen blir det säkert en drink på Coconut Bar, en reggae-bar med riktigt skön stämning (vad den nu kan bero på???) och ett grymt liveband, som dock har lite för mycket förkärlek för reggae-versioner av Ronan Keating-hits för att det ska vara optimalt. 

Ha det bra!